mirzika

har precis läst ut följande bok, den tredje, eller den första av dan browns tre, dock är det inget sammanhang mellan böckerna, men dan brown lyckas att skriva och beröra vissa ämnen som är så fundamentala i vår världsomskådning, och vår moraliska och etiska värld, att om man skulle betvivla dessa ämnen så skulle man  riskera att jorden spann ut ur sin bana, inte på nåt sätt är det i likhet med de ämnen som miljö och krig.

dan brown har lyckats att ifrågasätta jesus vara eller icke vara gudomlig, och faderslös. han har vidare lyckats beröra kyrkans och vatikanens roll i världen, dock i båda böckerna men ändock, och nu i denna bok så har han lyckats sätta tvivel till , vissa skulle kunna säga, till nasas månladdning. skulle man ändra innehållet i boken och tillskriva att upptäckten innebar månladdningen så skulle han inte behöva ändra så mycket text, för att den ändå skulle kunna anses stöttande. dan brown är duktig att på ett bra sätt, och ett väldigt indirekt sätt, ändra skeptikernas och konspiratorernas ord till att få det att bli en intrigerande litteratur.

det finns ett kännt uttryck, att det är den som kan uttrycka sej rätt, som har talets makt. dessutom har det blivit känt, att, när en lögn upprepats tillräckligt många gånger blir den sanning. samt att ju större lögnen är, desto trovärdigare är den. så skall ni ljuga, så ljug stort.... ;)

boken å min sida, får en